husohemskt

Efter dagens slit är det skönt att sätta sig i vinterträdgården och njuta av en enkel måltid. Den består av sallad, gurka och tomater från den egna odlingen förstärkt av resterna av veckans pasta och några strimlor av det rökta hästköttet. Denna dag hade vi även plockat en liter svamp i utkanten av tomten.

Nu är det skördetid för pumpor och squash. Tomaterna och gurkan är mogna. Potatisen måste tas upp medan det är någorlunda varmt ute. I skogen är lingonen snart alldeles övermogna. Det är nästan svårt att hinna med att skörda och äta allt som bjuds.

Den ”mystiska” ljusskålen på bilden är ett resultat från förra veckans kurs i betonggjutning och består av en betongindränkt virkad duk.

Järnvägsmuseet i Gävle hade ännu ett stort evenemang – Eltåg 100 år – i helgen. Och vi var där, förstås, tillsammans med alla andra tågnördar.

Det som har dragit till sig en massa medial uppmärksamhet är loket ”Krokodilen”, ett schweiziskt lok av stora dimensioner. Det har bogserats upp ända hit under en äventyrlig resa med lagerskada m.m. och alla tågfotografer har flockats kring spåren och knäppt bilder. Nu stod det alltså på järnvägsmuseum för allmän beskådan.

Under söndagen skulle flera av loken ut och resa flera turer från Gävle och åter.

Naturligtvis hade jag stor lust att bege mig ut vid spåret för att knäppa bilder, men jag kände att jag inte har tid med det. Det finns fortfarande väldigt mycket att göra med trädgården och här i huset. Jag har dessutom fått ett annat bygge på halsen – ett vindskydd för djuren i Björkmuren där jag måste arbetsleda ”gubbarna” som vi fått låna från Sandvikens kommuns arbetsmarknadsenhet. De är inte riktigt självgående, tyvärr.

Alla bilder från evenemanget har jag lagt i ett bildgalleri.

Och så blev det plötsligt en dag när solen stod som spön i backen och det blev lämpligt att slutföra tjärstrykningen av logbroarna (eller skullsbroarna som det kallas här). Tjäran blir så trevligt lättflytande i värmen och suger in i träet direkt och det blir klibbfritt till nästa dag. Och sen var det bara att fortsätta med dörrarna också.

Det doftar så gott av tjäran, inte bara när den stryks, utan också långt efter när det är varmt. Och man kan känna sig miljövänlig.

De här eftersommardagarna har vi också passat på att slå av ”ängarna” runt huset. Det har varit bra torkväder för höet, som vi sedan kör ut till nyåkern på komposten där det blir ny jord för kommande odlingar.

Efter dagens slit kan man unna sig en (stor) pizzaslice i vinterträdgården till kvällen. Färska kantareller piggar upp smaken.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek

Länktips:
http://www.grillkol.se/produkt/skogens-tratjara/
http://www.hallahus.se/renovera/fasaden/fargsattning/tratjara/

Hos Alcro finns en produkt som kallas Hälsingetjära och hos Becker kallas den Tradition Trätjära. Om dessa produkter är samma saker undandrar sig min bedömning.

De senaste veckorna har vi jobbat på höjden så att säga. Ladan behövde målas, det är alltså fortsättningen på det som påbörjades förra året. Nu skulle västra och östra gaveln målas och det är en bit till nocken. Det blev att ta till olika metoder som ni kan se på bilderna. På den västra gaveln var det omöjligt att använda skyliften som hjälpmedel.

En gammal surdeg har varit romboidfönstret på södra gaveln på bostadshuset. Av någon anledning blev det inte insatt medan vi hade ställningen på plats. Därför så blev det att ta till skyliften. Det första problemet var att få själva plattformen så nära väggen som det gick, men efter ett antal baxningar lyckades det.

Nästa moment är att ställa sig i korgen och låta sig lyfta sig i läge. En obehaglig överraskning är den med höjden ökande svajningen efter varje läges ändring. Ett par decimeter åt varje sida när man svänger och en hel del gungande upp och ner när man höjer eller sänker korgen.

Rörelsegeometrin för den här anordningen är lite knepig och när reglagen fungerar så att när man trycker dem neråt så går korgen upp och tvärtom på blir hjärnan lite extra förvirrad.

Resultatet blev dock godkänt.

Klicka på bilderna för att se dem i större format

Jag ska aldrig mer måla tak – innertak alltså! Det kan inte vara nyttigt med den arbetsställning det blir.

Egentligen ska man måla bräderna innan de sätts upp. Det var ju bara det att det blev panikutryckning när hantverkarna kom i våras. Vi hann helt enkelt inte med allt. Så nu har vi fått måla taket i allrummet när bräderna är uppe. Och det är ju ganska högt i tak så det blev att använda ställningen delvis. Och på sovloftet är det ganska lågt i stället och det är inte heller bekvämt.

Färgen räckte inte till så det blir att handla en burk till i morgon.

Sen har jag lärt mig varför man inte ska ha svarta byxor när man målar med vit färg.

Ett delprojekt i omläggningen av taket på ladan var att ha taket som solfångare för att skapa varmluft att blåsa ner till verkstaden i bottenplanet. Framför allt på våren är det rätt svalt och rått där nere. Om man då leder luft under takplåten och fångar upp den vid nocken så borde den kunna bli uppvärmd så att den sedan kan värma rummet en del.

Nu har jag kopplat ihop systemet med en kanal från taket ner till verkstaden. I kanalen sitter en fläkt. Nu är den provisoriskt inkopplad, men senare har jag tänkt att ha en termostat som styr den.

I dag var det drygt 20 grader ute när jag satte fart på fläkten. Nere i verkstaden mätte jag tilluften till 36 grader! Inte så illa. Det ska bli intressant att mäta hur förhållandena blir en solig vår- eller höstdag med kyligare ute.

PS.
Dagen därpå var det ännu varmare ute och luften under plåten blev så het att jag inte vågade köra fläkten! Det är en kanalfläkt där motorn sitter inne i kanalen och det blir risk för överhettning. Termostater behövs.

Nu måste vi visa er de nya deck-lightsen på vår nya altan! På grund av årstiden så tänds de inte förrän vi har somnat på kvällen men om man orkar hålla sig vaken så kan man tänka sig att sitta här en varm sommarkväll…

En solig sommardag skulle man nog hellre ha ett skuggande solskydd över altanen. Därför har vi på prov monterat ett lånat segel i sydvästra hörnet. Och det blev verkligen bara i hörnet. Skuggningen är minimal. Seglet skulle behöva vara dubbelt så brett.

Det blev faktiskt lite fjuttigt. Seglet alltså, och skuggningen.

Lite förklaringar för dem som inte är helt införstådda med terminologin. Decklight är det svenska namnet på små ”spottar” som man fäller in i terrassgolv (eller ”trädäck”) som är så populärt nu. De här är LED-lampor som man trycker ner i hål som borras i trallen. Här ingår en skymningssensor som tänder lamporna när det blir tillräckligt oljust ute.

När det har varit regnigt har vi lagt golv i övre veranda och skåp i övre kök. Mellan varven blir det en hel del arbete med odlingarna.

Vissa veckor är lite värre än andra. Denna började med att internetanslutningen slutade att fungera. Då blir man sittandes i en lång telefonkö till Sandnet som noterade ”ärendet”. Men inget annat hände så jag ringde till Sandnet på tisdag också med samma magra resultat. På onsdag ringde en kille från Sandnet och frågade om internet nu fungerade som det skulle. Det gjorde det inte. På torsdag ringde jag igen och då hade mitt ”ärende” försvunnit så det blev till att starta om på nytt. På fredag kom en kille och bytte fiberboxen – det var den som var trasig. Han medgav att de nog borde ha kunnat lösa det snabbare.

Och sen var det pelletspannan som stannade med ett kryptiskt felmeddelande. Det tog lite tid innan rörmokaren konstaterade att det var någon kugge i maskineriet som var trasig. Under tiden gå pannan på el och det går ingen nöd på oss. Vi hoppas att kugghjulet kommer i nästa vecka.

Lite bättre blev det mot slutet av veckan när R kom med den trasiga kniven till slåtterbalken som han svetsat ihop. Vi hoppas att den kan hålla ett tag till för det finns inga reservdelar att köpa.

Men potatisen har nu kommit i jorden, äntligen! Det är en av de tydliga milstolparna under odlingsåret. Vi har satt lite mindre i år än tidigare. Den gamla årdern är ett utmärkt hjälpmedel.

Äppelträden har blommat. Det nya trädet gläder oss med massor av blommor men det är fortfarande inte särskilt stort.

Jo, vi har haft lite semester också, en dag i Delsbo och så firade vi studenten i fredags.

Vi har ett himla flyt med hantverkarna nu. Nästan så att man kan tala om en slutspurt, rent av. I måndags avslutade muraren sin korta sejour med att mura in vedspisen och pelletskaminen på övre plan. Det innebär att jag nu ska färdigställa köksinredningen som enbart består av en liten köksbänk i specialmått med en diskbänk i anslutning till spisen.

Och på torsdagsmorgonen kom elektrikern för att koppla in alla uttag på övervåningen och några kvarlämnade arbeten på bottenvåningen. Det var ett himla snärj med tråddragning och montering. Det värsta var nog den bristande dokumentationen om hur alla rör gick kors och tvärs mellan dosorna. Alltså, det var jag som glömt bort en hel del av vad jag nogsamt planerat. Men det redde ut sig.

Efteråt kunde vi städa ut femtielva skarvsladdar som slingrade sig över golven.

Och i dag har vi först kört jordfräsen på potatislandet och sedan varit på Järbo Hembygdsgård och firat Nationaldagen, se www.jarbohembygd.se.

Som avslutning (hmmm?) på det stora laduprojektet skulle även virket i logbroarna bytas ut. Det har väl legat ett tiotal år eller mer och var nog lite gammalt när det lades på. Och nu när vi fällt en massa fina granar och fått dem uppsågade så var det dags att byta planken.

Det visade sig att de gamla var mer angripna än vi trott så det var nog i grevens tid vi tog itu med detta.

Så bort med det gamla och in med det nya! De som revs bort var i allmänhet för dåliga ens att duga som ved så det blev en tur till återvinningen med ett fullt lass på släpvagnen.

På norra sidan var det ännu sämre så där behövdes även bjälkarna bytas.

Nu väntar vi bara på en solvarm dag så att virket kan tjärstrykas.