husohemskt

Ute råder fortfarande vinter även om vi bytt till sommardäcken häromdagen. Vägarna är ju faktiskt bara fast det finns gott om snö överallt annars.

Men det har varit skapligt varmt (nåja, ljummet) för att fortsätta arbetena på vinden. Där måste rivas för att kunna lägga golvskivorna. Och vi måste få golvet klart för att kunna flytta upp en massa byggmaterial och kanske en trave flyttkartonger för att få plats att bygga nytt golv i hallen och övre köket och sätta upp den nya bärande väggen till snedgarderoben och… ja, allt hänger ihop. Hänger ni med? Bygge är mest komplicerad logistik.

Att riva innebär damm, damm, damm och en massa spån och gammalt virke att ta hand om. Men sen eldar vi upp bräderna i bastun och mår gott.

När jag skulle backa ur carporten råkade den inte helt stängda bakdörren svänga upp… En liten ”tavla” var det. Nu har jag skruvat tillbaka brädan och det syns nästan inte ens ett märke på bildörren.

Det här är en helt annan tavla som äntligen blivit klar. Vi sparade en bit av timmerväggen när tilläggsisoleringen sattes dit. I uppreglingen på insidan lämnades en liten bit och i den har vi satt en ram med LED-spottar. Naturligtvis. En lite knepig installation som man inte anar mycket av utifrån.

Det som fattas är att sätta någon enkel list runt det hela.

Har ni märkt det? Det är alltid något som ”fattas” när vi bygger. ”Nästan färdigt” gäller hela tiden.

I dag hade jag just planerat att skriva om något helt annat än vad det blev. Tidigt på förmiddagen brummade nämligen en stor skogsmaskin in på gården. Jo, det var inbokat, men att det blev just i dag var en överraskning.

Den stora skördaren (eller vad den kallas) skulle hjälpa oss få ner några bamsiga träd som stod lite krångligt till. Det blev en liten nätt munsbit för jätten.

Ni kan se här på bilderna hur den knipsar av träden som om de vore bara kvistar. Och sen kapar han upp dem i småbitar som vi klyver och travar upp för vidare bearbetning. Det kan väl bli fler kalla vintrar. Det tog oss 4 timmar att rensa upp ett träd. Vi har säkert att göra några veckor till med resten och att klyva och trava upp för torkning. Men motion får man!

Det här var däremot inte planerat men vi har i några veckor haft våra farhågor. Isen på taket har halkat allt längre ned och på lördagsmorgonen kunde den inte längre hålla sig kvar. Den föll med ett jordbävningsdån ner på rosenrabatten och tog i fallet med sig stupröret och lite till.

Men det planerade inlägget spar vi till kommande tillfälle.

Ännu en vecka och vi noterar små steg åt rätt håll.

Rörisarna har varit här och gjort installation på wc/dusch på bottenvåningen. Äntligen behöver vi inte längre ta med ficklampan och gå trappan upp och ut på den iskalla vinden för att komma till toaletten när det blir nödigt om natten.

Vi får också en liten trevlig duschhörna. Det är en smart lösning för ett minimalt utrymme. Duschväggarna, som är av glas, är böjda och kan vikas både utåt – när man stiger in i duschen – och inåt när den inte används. Och då är de nästan helt ur vägen. Rummet känns inte alls så litet som det skulle vara med en duschkabin, t.ex.

Vad fattas då. Hm, taket är inte klart och det finns ingen belysning än. Men det finns ju små LED-lampor som går på batterier …

Våren gör också små framsteg. Häromdagen var det +4 grader och då halkade ett snösjok på så där en 2 ton ner från ladutaket. Det blockerade effektivt matkällardörren så vi måste få bort det innan en eventuellt kommande köldknäpp. Och vi måste åtminstone få en smal gång genom lavinmassorna. Snöslungan rådde inte på den hårt packade snön. Det blev till att skotta för hand.

Och i dag har det varit +11 grader och smältvattnet skvalar från taken.

Ni har säkert alla glömt bort bildgåtan? Här är svaret. Bredvid spishällen tycker vi att det behövs någonting att ställa kastruller på när man behöver dra dem åt sida.

Så här har vi löst problemet. D.v.s. idén har vi knyckt från Tinas matprogram som gick i teve för många år sen. Vi har borrat 77 hål i bänkskivan. Där har vi stoppat ner lika många rostfria vagnsbultar, ø8 mm. För att skydda mot fukt har hålen fyllts med silikon, d.v.s. fogmassa, innan bultarna tryckts ned.

Rostfria vagnsbultar finns på Clas Ohlson – var annars!

Det finns snygga grytgaller på IKEA – lösa. Men det är ju ingen sport. Fast vi har ett sån’t också.

Vi har fortsatt med spiskåpan. Utanpå mineritskivorna sätter vi fast siporexblock med kakelfix. Siporexen ska sedan putsas, liksom tegelfrisen och målas i den matta vita färgen. Vänta bara! Det kommer att bli snyggt.

Dusch och wc ska färdigställas också. Efter plattsättningen gör vi innertaket. Egentligen helt i bakvänd ordning, men det har sina orsaker. Och förhoppningsvis kan rörmokaren komma nästa vecka och montera tvättställ, wc och dusch.

Och så blev det en bonusbild från i morse. Snön på taket är på väg utför. Den gliiiiider så sakteliga. Undrar hur långt den kan sticka ut innan den faller? Då bör man inte vara därunder.

Och en bonusistapp till.

Rot-avdrag och Rut-avdrag har det talats om i radion denna vecka (sök på Google!)

Vi har slagit ihop dem kan man säga. Plattsättaren har varit här i sista etappen och det resultat han lämnar efter sig är ganska rutigt och det ger rot-avdrag.

> Klicka på bilderna för att se dem i större storlek

I det lilla wc/duschrummet har vi valt en mörk ”anti-slip” mosaik på golvet. Över köksbänken är det CC Höganäs kristallmosaik och över vedspisen har vi kryddat med en fransk dekorrand.

Förövrigt har vi börjat bli väldigt ”normala” nu. Teven har hämtats ned från sitt vinteride (som varat ett och halvt år). Antennsladden räckte bara till hallen så nu står teven på byrån och vi sitter i köket och kikar via dörröppningen.

En anledning till att vi tagit apparaten till nåder igen var ett program häromdagen: Fuskbyggarna. Bara för att se vad etablissemanget anser om byggbranschen. Skulle man tro vad som sägs i rutan så…??? Nej, min åsikt är att det som visades där var helt vanliga rötägg och bedragare – som hittat en lönsam nisch.

Alla våra hantverkare har gjort bra jobb, mycket bra! Det vet ni som följt vår blogg.

Äntligen börjar det kännas som våren är nära. I går var temperaturen över noll för första gången sedan Lucia!! Istapparna växer på huset. Det beror inte bara på vårsolen för vi ”läcker” ut värme eftersom det till exempel inte är tätat vid trappan till övervåningen.

Nötväckan (som vi kallar ”upp-och-ner-fågeln” efter dess rörelsemönster) bryr sig inte om istappar.

Vintern fortsätter. Därmed snöskottning och vedhuggning.

Prognosen för denna veckan utlovade en stor köldknäpp i måndags. Vår positiva termometer visade -23 på morron. Det är lite kylslaget att gå ut på utedasset då. På tisdagen var det -12, bara. Kan man säga att det då är hälften så kallt? Eller är det möjligen dubbelt så varmt? Kanske en ”filosofisk” fråga?

Under veckan har vi flyttat in i vårat bygge, det s.k. ”stora huset”. I jämförelse med bäckhuset så är det 4 ggr så stort. Men vi har bara kök och sovrum användbara än. Och det fattas ännu lite arbeten i köket för att det ska vara helt användbart. Ugn och spis är inte inkopplade ännu. Därför får vi laga mat på vedspisen. Då blir det till att elda.

Vi eldar även i kakelugnen, denna underbara uppfinning. Sen behövs ved till bastun. Och då går det åt mycket. Som tur är har vi lagrat upp en hel del i ladan tidigare år. Det är både fällda träd och diverse rivningsmaterial. Men den är ganska grov så den måste klyvas. En hydraulisk vedklyv är väldigt behändig då.

Sen sorteras bitarna upp i kartonger och vedkorgar till de olika eldstäderna. I kakelugn och bastu kan man ha lite grövre, medan vedspisen bara kan ta lite klenare saker. Kartongerna transporteras på sparken eller kälken till sina destinationer.

Snart är det slut i vedförrådet så då får vi fälla lite träd. Och så ska det rivas mera uppe på övervåningen och det blir utmärkt som ved. Redan torr.

Pannan eldas med pellets som vi köper i säck. Vi tog hem 4 pallar i höstas, som tur var, och ställde in dessa under vedbodtaket. Nu får vi lasta en skottkärra full och köra därifrån och bära ner i källaren. Det är mycket kånkande. Det bästa hade förstås varit att ha ett sort pelletsförråd som man kunde få leverans i bulk, d.v.s. man ”sprutar” in från en bil. Men då hade vi fått avstå från relaxavdelningen eller ha gjort någon annan krånglig lösning.

Nu har vädret slagit om till cirka nollgradigt och eftersom vi inte är vana vid det så drabbas vi av värmeslag. Ja, näst intill i alla fall. Dessutom är det +22 grader inomhus innan vi fått termostratregleringen att fungera. Det är lite svettigt.

Det har inte blivit så mycket byggarbeten denna vecka.

27 % av Arbetarbladets läsare vill ha mera snö enligt en pågående undersökning. Jag undrar verkligen om det är sant? Jo, det är sant att det kommer mer snö.

Under de senaste dagarna har det kommit så där en 3 decimeter ny härligt fluffig snö – hittills. Jo föresten, det är nog 4 nu. Vi har skottat och kört snöslungan. Och skottat av taket på carporten (för tredje gången) och på vedboden för första gången. Och det kommer mer.

Men pelletspannan susar och brusar nu trivsamt och värmen sprider sig behagligt i huset. Vi håller på att flytta in. Allt är inte klart. Men i går kom servicekillen från Cylinda och monterade den pyttelilla plastbiten som håller skyddsglaset på ugnsluckan. Livet är fullt av pyttesmå grejer som ska fixas. Vi har monterat trycken på innerdörrarna och upptäckt att det fattas en massa rosetter och nyckelhålsskyltar. Och till dessa fattas en massa små mässingsskruvar.

På dessa bilder kan ni bland annat se hur vi kämpar med snön. Inomhus blommar clivian (eller mönjeliljan) som om den trodde att den var hemma i Sydafrika.

A special greeting to Margaret and Manie on Buffelskloof Ostrich Farm between Calitzdorp and Oudtshoorn in South Africa.

Allt går inte på räls. Det borde ha varit lätt som en plätt att starta värmepannan och elda pellets. Men nix. Rörmokarna var här i två dagar och grejade. Brännaren går, men automatiken för pelletsmatning är inte intresserad.

Under tiden pysslar vi med köket och med wc/dusch.

Konstnisch
Vi har införskaffat en LED-spot som vi tror ska passa att belysa konstverket. Den sitter på en liten arm så att den kommer utanför väggen en bit. Lampan kan vinklas in. Men ska det vara två eller en? Naturligtvis är det två hopkopplade lampor i förpackningen. Men jag tror det räcker mycket väl med en av dem.

Annat av blandat intresse. Kärcher har hört av sig och kan som plåster på såren skicka en ny slang till grovdammsugaren som vi klagade på.

Vi har varit i Leksand och köpt en ny Orsaspark (en dalablå) samt några paket hårdbröd (i fabriksförsäljningen). Knäckebröd är himla gott! Och dessutom nyttigt.

Premiärbad
Nu har vi eldat i den nya bastun och badat i det nya badkaret. Och duschat i den nya duschkabinen. En putäll Crémant de Bourgogne därtill…

I vinkällaren har vi hittat ett Crozes-Hermitage 2001 som vi måste kolla om det har åldrats med behag.

Bad är också nyttigt.

Veckan har tillbringats i magsjukans tecken. Först nu har vi börjat kvickna till. Rörmokar’n har varit osynlig så det är inte så mycket att rapportera. Därför får ni (liksom vi själva) bara lite skåpmat, fast nyttig sådan om ni har tänkt köpa er en grovdammsugare.

Att hålla rent omkring sig när man jobbar är nödvändigt. Det blir roligare att arbeta då. Vi har haft en gammal grovdammsugare som säkert var 25 år gammal innan den gav upp andan. Och då var det bara att köpa en ny. Tyvärr lockades vi av extrapriset på Bauhaus men ok, det var ett känt märke, Kärcher, det borde borga för kvalitet. Men vi har blivit besvikna…

Slangen håller inte. Den ursprungliga gick av efter mindre än ett år och byttes på garantin. Den nya slangen är av men lagad med patentmedicinen silvertape, mindre än ett år senare.

Slangen är av plast och tål inte de normala påfrestningar som blir i infästningen. Den är dessutom svårhanterlig och vrider sig som en orm i plågor eftersom den inte kan rotera i fästet.

Det är svårt – nästan omöjligt – att ta loss slangen. Knappen för frigörning är svår att trycka på. Den är trög och man kan inte sätta åt någon kraft för då trycker man bara på kanten.

Dammpåsen är besvärlig att sätta på sin plats eftersom den ska tryckas över en fläns som sitter trångt till. Påsen sitter i U-form, ja nästan O-form inuti behållaren och det är svårt att lägga den tillrätta.

Föremål som man suger upp fastnar lätt i den tvära böjen mellan slanginloppet och påsfästet och då tappar maskinen sugförmågan. Det är då förstås jobbigt att rensa eftersom slangen är svår att lösgöra. Dessutom är slangen så trång så allt som är störren än en gammaldags 1-öring fastnar. Ofelbart.

Bärhandtaget håller också fast motorn som sitter i locket. När maskinen ska bäras är det lätt att lyfta snett och då sönderfaller maskinen i sina beståndsdelar…

Nu hoppas vi att den står pall tills vi är klara med bottenvåningen, men när de dammpåsar vi har är slut så åker maskinen ut med sista påsen. Ajöss med dom båda!

Dessutom för den ett himla väsen så man måste ha hörselkåpor när man kör den.

Vi utnämner den härmed till världens sämsta maskin. Köp den inte! Modellen heter Kärcher A 2204. Den känns igen på sin fula gula färg.

* Inlägget vecka 4 har uppdaterats…
* Vi har lagt ut några gamla bitar strömming från frysen till minken…