Nu har vi startat ännu ett delprojekt, nämligen vinterträdgården. På södra sidan utanför sovrummet ska det bli ett ”glashus”, ett inglasat rum. Där är det meningen att ett antal krukväxter främst av större modell ska stå. Under vintern är det meningen av temperaturen ska ligga på under +10 grader så att växterna får vintervila.
Det betyder att glaset måste vara mycket väl isolerande. Säkert behövs också kompletterande isolering under vintern. Sommartid blir det säkert mycket varmt så det behövs skuggande gardiner med mera.
Vi har börjat montera sockeln (Sundolitt I-element). Sen ska det läggas isolering inuti och på den ska det gjutas ett golv och på det ska det vara klinkerplattor.
Så det dröjer nog ett tag innan blommorna får flytta in.
En del elakingar kallar visst sånt här för pensionärskuvös(?), men jag undrar om vi verkligen kommer att få tid att sitta här och njuta. Alla andra projekt ska ju också avslutas.
Någon som har uppmärksammat att det tillkommit en ny kategori i listan till höger? Där står Mat (0). Det har inte skrivits något än om det, men det kommer! När ”alla andra” bloggare skriver om mat så kan väl vi också.
Speciellt som det nu är skördetid. Bär plockas. Potatisen tas upp. Äpplena trillar ner. De som kommer nu får bara krattas ihop till komposten. Men det blir väl några kvar att koka mos av.
Alltså nu ställer jag mig frågan varför du/ni hela tiden börjar med nya projekt utan att avsluta de gamla först? Men det är ju klart: huset blir ju aldrig färdigt byggt på det sättet, vilket betyder att ni aldrig kommer att bli vilande panschisar i kuvösen.
Matetiketten – ja du why not:-) Kan jag kan väl ni!!!
Svar: 1. Jag läser ALLA kommentarer och svarar speciellt om det är kommentar 43!!! 46 kommentarer på en icke reklamstödd blogg är stort – åtminstone för mig.
2. Klockhistorien måste berättas. Den ringen rör sig när man själv rör sig. Klart att den inte ha rört sig i kassaskåpet. Men om du visste hur roligt Totte, Eva och jag har haft så.
3. Under Iphone-demon (se inlägget) var Kristina med. För första gången på 5 1/2 år tyckte jag att hon var ”mänsklig”, ja t o m med roligt barnsligt. Det trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva under min livstid;-)
4. ”Maken” var i högsta grad involverat i klockhistorien med roliga förslag med mera. Han står ju på Tottes sida. Å visst händer det att vi på kvällen kollar kommentarer och skrattar ihjäl oss.