I dag hade jag just planerat att skriva om något helt annat än vad det blev. Tidigt på förmiddagen brummade nämligen en stor skogsmaskin in på gården. Jo, det var inbokat, men att det blev just i dag var en överraskning.

Den stora skördaren (eller vad den kallas) skulle hjälpa oss få ner några bamsiga träd som stod lite krångligt till. Det blev en liten nätt munsbit för jätten.

Ni kan se här på bilderna hur den knipsar av träden som om de vore bara kvistar. Och sen kapar han upp dem i småbitar som vi klyver och travar upp för vidare bearbetning. Det kan väl bli fler kalla vintrar. Det tog oss 4 timmar att rensa upp ett träd. Vi har säkert att göra några veckor till med resten och att klyva och trava upp för torkning. Men motion får man!

Det här var däremot inte planerat men vi har i några veckor haft våra farhågor. Isen på taket har halkat allt längre ned och på lördagsmorgonen kunde den inte längre hålla sig kvar. Den föll med ett jordbävningsdån ner på rosenrabatten och tog i fallet med sig stupröret och lite till.

Men det planerade inlägget spar vi till kommande tillfälle.